Könsfördelningen i näringslivet är långt ifrån jämställd. Kvinnor har bara en dryg tredjedel av styrelseposterna och bara nio procent av ordförandeposterna i börsnoterade bolag i Sverige.
Men att mäta jämställdhet bara genom att räkna huvuden ger långt ifrån hela bilden. Det menar Christina Öberg, professor i företagsekonomi vid Karlstads universitet och knuten till forskningsinstitutet Ratio.
Betydligt viktigare är styrelsemedlemmens inflytande. Det beror dels på hur många andra styrelser personen sitter i och vilket nätverk det i sin tur ger, visar hon i en forskningsöversikt.
Läs mer: Andelen kvinnor i börsbolagens ledningar ligger stilla
”Sitter man i flera bolagsstyrelser har man med sig flera saker in i rummet, som inte bara gör att man är mer självsäker utan också är viktigare för företaget eftersom att man har kunskap om andra bolag och branscher”, säger hon.
Det finns indikationer på att kvinnliga styrelseledamöter har svagare koppling till andra företag, mer sällan är en del av en elit och mindre ofta är styrelseproffs, vilka alla är faktorer som ger en försvagad maktposition i styrelserummet. Det innebär att en jämn könsfördelning kan ge en falsk bild av jämbördigt inflytande mellan könen.
”Män verkar sitta i flera bolagsstyrelser, men också för större bolag. Det spelar också roll, det är ju skillnad på en bostadsrättsförening och en bank”, säger Christina Öberg.
Däremot saknas gedigna studier på området. Det visar, enligt professorn, på vikten av att forska mer om nätverk och vad det innebär att exkluderas från viktiga sfärer.
”Och det är klart att inflytandet också handlar om styrelsemedlemmens personliga egenskaper, hur framåt man är och vilka kunskaper man har. Det tycker jag att vi missar i forskningen.”
Hon är generellt kritisk till jämställdhetsforskning om styrelser, som hon menar riskerar att underblåsa ojämställdhet genom att kvinnor får representera särintressen och tillskrivs andra krav än män. Fokus hamnar ofta på konsekvenserna av att kvinnor ingår i en styrelse, istället för konsekvenserna av ojämställdhet, tycker Christina Öberg.
”Man har en tendens att säga att sätter man in en kvinna i styrelsen så sjunker vårt resultat, det påverkar riskbenägenheten och hållbarheten, men problemet är att man inte skiljer på olika branscher. Kvinnor är överrepresenterade i vårdbolag, som inte har samma utväxling som verkstadsbolag där män är överrepresenterade. Så jag tycker att det är intressantare att titta på konsekvensen av ojämställdhet”, säger hon.
LÄS MER:
