Ekonomisk teori legitimerar orättfärdiga inkomstskillnader i Sverige. Vi behöver skapa ett rättvisare samhälle där vanliga löntagare som skapar riktigt värde får en större och mer rättmätig del av kakan, skriver Per Skålén, forskare i företagsekonomi vid Karlstads universitet.
Vi den här tiden på året redovisar de stora dagstidningarna listor på de svenskar som har högst årsinkomster. På Dagens Nyheters topp 25-lista över inkomst av kapital för 2021 märks främst finansmän och -kvinnor,men ”tech-entreprenörer” samt personer verksamma inom spel- och nätcasinobranschen förekommer också. Personen överst på listan tjänade 1 676 miljoner kr medan personen längst ned på listan fick nöja sig med 285 miljoner kr.
Toppar DN:s lista över inkomst av tjänst gör två chefer på Spotify som tjänade lite över respektive lite under 300 miljoner kr 2021. Personer verksamma inom spel-, nätcasino-, och finansbranschen märks också bland de som tjänat bäst liksom verkställande direktörer för traditionella industribolag. Personen längst ned på listan, på plats 25, tjänade 54,4 miljoner kr.
Dessa listor är extra provocerande i en tid som denna när vanliga löntagare och pensionärer kämpar med att får ekonomin att gå ihop. Inflationen i allmänhet och elpriserna i synnerhet, kombinerat med höjda boräntor för att bekämpa prisökningarna äter upp lönen.
För att inte ytterligare driva på inflationen pläderar organisationer som representerar näringslivet och arbetsgivarna för att löneökningarna måste begränsas för vanlig löntagare. Men samma organisationer ser inte samma behov av att hålla tillbaka löneökningarna för den ekonomiska eliten. De utgör ju en så liten del av den totala ekonomin brukar det heta.
Men faktum är att de personer som placerar sig på topplistor över inkomst av tjänst och kapital utgör toppen av ett isberg. Thomas Piketty har, till exempel, i sin forskning om ekonomisk ojämlikhet visat att lite drygt 30 procent av de totala inkomsterna i Sverige tillfaller den tiondel av befolkningen som tjänar bäst samtidigt som den rikaste tiondelen av befolkningen förfogar över nästan 60 procent av det totala privata kapitalet.
Ett annat belysande exempel är Ahrne, Stöber och Thanings kapitel i boken ”Klass i Sverige” från 2021 som visar att den procent av den arbetsföra befolkningen i Sverige (40 462 personer) som tjänar bäst har en disponibel medelårslön som är nästan 10 gånger högre än den disponibla medianårslönen på 280 936 kr.
Varför delar vi inte jämnare? Konventionell ekonomisk teori erbjuder ett komplext svar. Två huvudargument, som båda är lika orimliga, kan dock skönjas.
För det första kan svaret sökas i teorin om marginalnytta. Denna teori säger att värdet av varor och tjänster bestäms av det pris de betingar som i sin tur bestäms av den extra nytta som en enhet till av en vara eller tjänst ger konsumenten.
Om du till exempel ätit dig mätt på potatis värdesätter du inte att äta ytterligare en potatis speciellt högt. Däremot kan du vara ”hungrig” på nätcasino och är därför villig att betala mer för denna tjänst än för potatis.
Med tanke på att vi lever i ett samhälle där åtminstone de flesta kan äta sig mätta samtidigt som ”hungern” på nätcasino är svår att tillfredsställa är det enligt teorin om marginalnytta rätt och riktigt att spel på nätcasino värderas högre än tillgång till potatis och därmed också logiskt att representanter för nätcasinobranschen befinner sig på topplistor över inkomst av tjänst och kapital.
Teorin om marginalnytta utgör idag ett av fundamenten i konventionell ekonomisk teori trots att den är orimlig. Det torde vara uppenbart för alla och envar att mat är värdefullare för människor än nätcasinon. Det är också så att många andra yrkesgrupper är mer värdefulla för ett samhälle än de som är representerade på inkomsttopplistorna, exempelvis läkare, sjuksköterskor, poliser, och renhållningsarbetare.
Ett andra huvudargumentet som konventionell ekonomisk teori erbjuder för att förklara varför vissa människor tjänar mer än andra har att göra med kompetens och meriter. Vissa individer, hävdas det, besitter en unik kompetens och ska belönas därefter. Det går dock enkelt att konstatera att teori och verklighet inte stämmer överens. För det är ju inte så att en chef på Spotify är mer kompetent än en hjärnkirurg. Därutöver är höga kapitalinkomster ofta resultatet av tur snarare än egna meriter då många rika personer ärvt sina förmögenheter.
Trots den orättfärdigt höga belöningen av samhällets ekonomiska elit hörs sällan en slagkraftig opinionsbildning bland politiker för en förändring av sakernas tillstånd. En viktig orsak till detta är att ledande politiker, även många av de som håller till på vänsterkanten, tror på och handlar i enlighet med konventionell ekonomisk teori.
Alternativa röster behöver i högre grad beaktas i den ekonomisk-politiska debatten såsom Mariana Mazzucatos idéer om hur värde skapas, Martin Hägglunds vision om demokratisk socialism och Thomas Pikettys och Wendy Browns kritik av den nyliberala marknadsekonomin. Dessa alternativa röster utgör en utgångspunkt för att skapa ett rättvisare samhälle där vanliga löntagare som skapar riktigt värde får en större och mer rättmätig del av kakan.
Per Skålén
Forskare i företagsekonomi, Karlstads universitet