”Starta pilotprojekt för samverkan om försvaret”

I den pågående uppbyggnaden av det civila och militära försvaret sätts fokus på att stärka motståndskraften i de viktigaste samhällsfunktionerna. För att lyckas med en sådan kraftsamling behövs tydlighet kring roller och ansvarsfördelning, i syfte att nå en effektiv samverkan över traditionella organisationsgränser. 

I oktober trädde därför en ny organisationsstruktur för civil beredskap i kraft. Sex nya civilområden inrättades på länsnivå samtidigt som tio sektorsansvariga myndigheter på nationell nivå har fått ansvar inom utpekade insatsområden för att utveckla beredskapen. 

LÄS MER: Utredare: Sverige behöver tusentals fler skyddsrum 

De ska koordinera ett 50-tal beredskapsmyndigheter, som i sin tur ska samordna övriga statliga myndigheter, kommuner, regioner och ytterligare aktörer. Det innebär full fart framåt på många håll, samtidigt som det finns en uppenbar risk att det saknas samsyn vad gäller inriktning och koordinering.

Kännetecknande för komplexa utmaningar som denna är att de inte tar hänsyn till vare sig geografiska eller organisatoriska gränser. Forskning understryker att god beredskap kräver samverkan mellan olika aktörer och nivåer i förvaltningen. Detta är speciellt utmanande då etablerade interaktions- och kommunikationsmönster inte finns utan behöver skapas. 

De framväxande ekosystemen av organisationer behöver även inkludera såväl privata företag som civilsamhällets aktörer. Exempelvis behöver försvarsindustrin samverka med it-företag, Livsmedelsverket med länsstyrelserna och mindre entreprenörer med Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Så småningom behöver många av dessa möta varandra i större konstellationer. Alla delar av samhället behöver samverka för att ta fram resilienta lösningar och arbetssätt inom rimlig tid.

Även om vi på pappret kan klara av att designa samordning mellan institutionella enheter är det i slutändan människor som ska samarbeta – förbereda, verkställa och slutföra. För att vi ska kunna gå från ord till handling behöver det finnas spelregler, relationsbyggande och drivkraft. Inte när det värsta väl inträffar utan innan! Det gäller därför att skapa en samverkanskraft på tvären genom en snårskog av organisationer och deras enskilda målbilder. Det är i interaktionen mellan olika organisationer som snubbeltrådarna, men också utvecklingsmöjligheterna, finns.

Effektiv samverkan kan låta som en klyscha, men det kommer inte ske av sig självt att ett effektivt totalförsvar byggs upp av en rik flora av aktörer utan vana av samarbete. Här behövs erfarenheter från hur ekosystem på kort tid kan möta komplexa samhällsutmaningar och hur sådana organisatoriska samarbeten tvärs över samhälleliga nivåer kan underlättas och styras. Vi är i ett skarpt läge och det krävs skarpa lösningar nu. 

Vi föreslår därför:

• Ett gemensamt och konkret agerande från regeringen för att visa att berörda statsråd och respektive departement är beredda att samarbeta i en tydlig riktning framåt.

• Initiativ till pilotprojekt för att finna nya arbetssätt och visa på gemensamma lösningar. Varför inte börja med kompetensförsörjning och folkbildning - två frågor som både är akuta och långsiktiga?

• Att rätt personer identifieras som kan vara med och skapa nya lösningar för konkret handling.

Per Kristensson
Professor och föreståndare för Centrum för tjänsteforskning vid Karlstads universitet

Johan Quist
Docent och vd för Karlstads universitet Samhällsnytta AB

Charlotte Wäreborn Schultz
Vd för Effect Management