Hoppa till huvudinnehållet

Vem lade egentligen ner kärnkraften?

Publicerad:
I dagsläget borde alla krafter läggas på att hjälpa människor och företag att energieffektivisera för att stå pall in i framtiden. Vi vet inte var detta tar vägen, skriver Fredrik Wikström.
I dagsläget borde alla krafter läggas på att hjälpa människor och företag att energieffektivisera för att stå pall in i framtiden. Vi vet inte var detta tar vägen, skriver Fredrik Wikström. Foto: Jonas Lindstedt/TT

Detta är en åsiktsartikel och innehållet är skribentens eller skribenternas egna uppfattningar.

Sammantaget är det tydligt att det saknas grund för påståenden att S och MP skulle vara ansvariga för avvecklingen av reaktorerna, skriver Fredrik Wikström.

Under det senaste halvåret har M, KD och SD upprepade gånger hävdat att S och Mp avvecklat flera kärnkraftsreaktorer och därmed varit ansvariga för den effektbrist vi upplever i framför allt södra Sverige. S menar att detta är felaktigt och att reaktorerna lagts ner av marknadsmässiga skäl. Partiet har nu KU-anmält statsministern för att granska hans uttalanden om ansvaret för nedläggningarna. Här finns det alltså två helt olika versioner varför reaktorer har tagits ur bruk. Kan det verkligen vara så svårt att reda ut hur det gick till?

Det är ingen hemlighet att Miljöpartiet vill avveckla kärnkraften och hade det som uttalat mål när de bildade regering med socialdemokraterna år 2014. Tillsammans med S höjde man den så kallade effektskatten med från 7 till 8 öre per kWh.

Ringhals 1 och 2 hade redan ekonomiska problem. Efter olyckan i Fukushima hade det införts krav på oberoende härdkylning för att öka säkerheten, en betungande kostnad som Vattenfall dock hoppades få dispens för eftersom Ringhals 2 ändå skulle tas ur bruk år 2025 då den uppnått sin beräknade maximala tekniska livslängd. Men elpriserna pendlade mellan 10 och 30 öre vilket var mindre än vad som krävdes för att långsiktigt driva en reaktor. Höjningen av effektskatten var droppen och ett beslut om avveckling skedde i april år 2015. I juni 2015 fattade Eon beslut om att avveckla Oskarshamn 2, även de motiverade nedläggningen med effektskatten. Så långt stämmer högerpartiernas version. Likaså stämmer det att remissvaren från flera instanser varnade för en effektbrist om fler reaktorer lades ner.

Men, sedan hände något. Vattenfall varslade om att de inte klarade lönsamheten med den höjda effektskatten och hotade med att fler reaktorer skulle stängas om inget skedde. De politiska diskussionerna landade i energiöverenskommelsen mellan S, MP, M, KD och C i juni år 2016 där effektskatten fasades ut. Eftersom avvecklingen av Ringhals 1 och 2 samt Oskarshamn 2 inte inletts så fanns det möjligheter att ompröva besluten. Med tanke på de dåvarande elpriserna och att det ändå var ett begränsat antal år som det skulle gå att hålla liv i reaktorerna stod besluten fast. Hade man anat utvecklingen av elpriserna det senaste året hade några reaktorer troligen hållits i liv några år till.

Med denna historieskrivning kan man fastslå att det inte var höjningen av effektskatten från regeringen som orsakade nedläggningen, även om det var ett uttalat mål för Miljöpartiet. Kan man ändå påtvingat en avveckling genom påverkan på Vattenfalls styrelse? Mot detta talar vittnesmål från den dåvarande styrelseordförande Lars G Nordström som i en artikel i SvD (2022-09-01) redogjorde för turerna kring nedläggningen. Det är också svårt att tro att dåvarande vd Magnus Hall – långvarig kärnkraftsförespråkare - skulle ha verkställt en avveckling mot sin övertygelse. Att dessutom det privata bolaget Eon fullföljde avvecklingen av Oskarshamn 2 trots slopad effektskatt stärker beskrivningen av nedläggningen som kommersiellt motiverad. KTH-professorn i teknikhistoria, Per Högselius, som forskat kring nedläggningsprocesserna styrker samma berättelse (till exempel i SvD 2022-09-27).

Sammantaget är det tydligt att det saknas grund för påståenden att S och MP skulle vara ansvariga för avvecklingen av reaktorerna. Det är för undertecknad ett rätt osmakligt politiskt spel. I dagsläget borde alla krafter läggas på att hjälpa människor och företag att energieffektivisera för att stå pall in i framtiden. Vi vet inte var detta tar vägen.

Fredrik Wikström

Professor i Miljö- och energisystem, Karlstads universitet

Artikeltaggar

BeslutDebattEkonomiEonFredrik WikströmFukushimaKUKärnkraftMiljöMiljöpartietNedläggningarOskarshamnRinghalsVattenfall