Vi lever idag i ett informationsflöde som saknar motstycke i historien. Hur sorterar vi alla budskap? Vem litar vi på och vad sprider vi vidare? Hur skapas en konspirationsteori och varför?
Detta är frågor som vi får fundera lite extra på tisdag 22 mars tillsammans med Jonas Hjalmar Blom, legitimerad psykolog och författare. Han kommer till Säffle bibliotek med sin humoristiska föreläsning Konspirationsreceptet. I föreläsningen varvas vetenskapliga fynd med verkliga exempel såsom konspirationer kring covidvaccin, 11 september-attentaten och genmodifierad mat.
Konspirationer
– Olika former av konspirationsteorier har funnits praktiskt taget så länge det funnits människor men på senare år har det blivit mer aktuellt. Dessutom är det först på senare år som psykologisk forskning ”kommit ikapp” och kan förklara varför människor tror på konspirationsteorier. Det kommer jag att berätta om när jag besöker Säffle, säger Jonas Hjalmar Blom.
Ämnet är mer aktuellt än någonsin. Den nyinstiftade Myndigheten för psykologiskt försvar har bland annat i uppdrag att stärka befolkningens förmåga att kunna upptäcka och motstå påverkanskampanjer och desinformation. Myndigheten förklarar på sin hemsida att de som med skadliga avsikter sprider desinformation gör det genom att underblåsa människors oro och skapa en grogrund för hat och tvivel.
– Det skadar förtroendet för både andra människor och samhället i stort och är ett hot mot demokratin.
Fri åsiktsbildning
Folkbiblioteken i Sverige har ett lagstadgat uppdrag att verka för det demokratiska samhällets utveckling genom att bidra till fri åsiktsbildning. Alla människor ska ha tillgång till information, oavsett om den finns i böcker, i tidningar eller på internet. Men när tillgången är säkrad måste även förmågan att sortera, tolka och bedöma informationen övas upp. Utan den förmågan kan man inte tala om en fri åsiktsbildning.
– Idag ser hela världen vad som kan hända med demokratin om makten över informationen missbrukas, och vi förstår vilken oerhört stor maktfaktor kontroll över information och desinformation faktiskt är”, säger Maria Persson, bibliotekschef i Säffle, och fortsätter:
– Biblioteken har en viktig roll när det gäller att sprida kunskap om hur viktigt det är att kritiskt granska fakta och öka förståelsen för hur informationssamhället påverkar oss på olika vis.
Falsk information
De flesta som delar vidare falsk information gör det omedvetet och utan tanke på att det kan vara skadligt. Men vi kan lära oss källkritik och det finns knep för att bedöma trovärdigheten i en nyhet eller ett inlägg på sociala medier. Om vi förstår vårt eget informationsbeteende kan vi stärka vår motståndskraft.
– Det krävs mycket mer energi för att avslöja felaktigheter än att uttala dem. Och det kommer alltid att finnas människor som av olika anledningar sprider lögner, säger Jonas Hjalmar Blom som till vardags är doktorand i psykologi vid Centrum för Tjänsteforskning vid Karlstads Universitet.
Europeisk kampanj
Där undersöker han hur människor fattar långsiktigt hållbara, hälsosamma och ekonomiska beslut.
– I föreläsningen försöker jag förklara konspirationsteoriernas psykologi. Varför människor tror på dem, och fortsätter att tro på dem, trots att de motbevisas av fakta.
Föreläsningen sammanfaller med den europeiska kampanjen All Digital Weeks som samlar insatser för att öka digital delaktighet. Förutom föreläsningen anordnar Säffle bibliotek IT-hjälp under veckan och på bokbussen visar personal från Teknik och Fritid kommunens digitala tjänster. Dessutom arrangerar Bibliotek Värmland en digital föreläsning från Myndigheten för psykologiskt försvar.