Här bor Karlstads största klimatbovar: ”Man har ju ångest”

Här bor Karlstadsinvånarna som gör störst klimatavtryck.

Invånarna i Vågmästaren står för mest utsläpp – och främsta orsaken är alla flygresor.

På Kronoparken är det tvärtom, där bor de som släpper ut och flyger minst.

– Det här är ett socioekonomiskt utsatt område, säger Victoria Vicsanthe, som bor i stadsdelen.

I kvarteret Vågmästaren, mellan Inre hamn och Yttre hamn, släpper invånarna ut nästan åtta ton växthusgaser i snitt på ett år, visar NWT:s kartläggning. Det är en bra bit över rikssnittet och högst i hela Karlstads kommun.

Frida Bro, som bor i en av lägenheterna i området, chockas av siffrorna.

– Det var tråkigt att höra – tråkiga nyheter.

För henne och hennes familj är klimatfrågan viktig.

– Det är framtiden, man har ju ångest.

De lever utan bil och anser sig sticka ut från de höga siffrorna i kvarteret, där många äldre bor och där många kör mycket bil, trots det centrala läget.

– Här bor det nog många äldre som bott i hus tidigare och haft en vana att köra mycket bil.

Hon är ganska nyinflyttad till Karlstad från Halmstad och har slagits av hur mycket mer bilberoende man är i Värmland, jämfört med Halland.

Utsläpp påverkar

Allt vi gör i vardagen – det vi köper, hur vi färdas och vad vi äter – lämnar ett klimatavtryck i form av utsläpp av växthusgaser. Ju mer klimatsmarta val vi gör, desto mindre blir det avtrycket.

Att ta cykeln ger till exempel mindre utsläpp än att ta bilen och vegetarisk mat ger normalt lägre utsläpp än kött.

Globalt blev 2023 det varmaste året som någonsin har uppmätts. Bränder, värmeböljor, skyfall och översvämningar drabbade människor världen över hårt – något som i många fall kan kopplas till utsläppen.

FN:s klimatpanel IPCC är tydlig: ju större utsläpp, desto svårare följder. Men man är också tydlig med att utsläppen går att halvera till 2030.

Svenskarnas utsläpp minskar, men behöver minska ännu mer.

NWT kan nu visa, med hjälp av siffror från det svenska forskningsinstitutet SEI, hur klimatsmarta – och osmarta – Karlstadsborna är, ända ner på postnummernivå.

Vi kan berätta om vilka val som påverkar utsläppen mest och vilken tydlig klasskillnad det finns på lokal nivå i kommunen – även vad gäller klimatpåverkan.

”Nu åker jag inte så mycket bil”

Medan kvarteret Vågmästaren är värst, är området kring Jakthornsgatan på Kronoparken bäst – här står de boende för minst utsläpp av växthusgaser i hela Karlstads kommun.

Nästan fem ton – bara 60 procent av vad de som släpper ut mest gör.

Husen längs gångvägarna står som tysta rektanglar i vinterkylan. De lite högre loftgångarna ramar in tvåvåningshusen.

Marina Johansson som bor här bryr sig inte särskilt mycket om klimatfrågan:

– Nu åker jag inte så mycket bil i och med att jag jobbar tre minuter härifrån.

Solsemestrar med flyg är inget för henne heller. Hon pekar på att det bor många studenter, barnfamiljer och pensionärer i området, som kan påverka situationen.

– Sedan går bussarna här hela tiden, det är enkelt. De går till Välsviken, till Bergvik.

Siffrorna talar sitt tydliga språk. Utsläppen från bil, privat konsumtion och flygresor ligger riktigt lågt i området, vilket också kan kopplas till kvarterets socioekonomiska status.

Här lever varannan invånare med låg ekonomisk standard, färre än 50 procent har en eftergymnasial utbildning och samtliga lever i hyresrätter, visar siffror från SCB.

Det är en stor skillnad mot hur det ser ut i kvarteret Vågmästaren.

Flygresor står för mycket

Både Jan och Karin Bäcklund – boende i området sedan 20 år tillbaka – ser kopplingen mellan höga utsläppssiffror och ekonomin.

Till skillnad från Kronoparken lever enbart nio procent med låg ekonomisk standard i Vågmästaren, arbetslösheten är klart lägre och det finns mer än dubbelt så många bilar per invånare. Utsläppen från bilåkning är bland de högsta jämfört med andra centrala stadsdelar.

Men, den främsta anledningen till områdets höga siffror är flygresorna.

De boende här flyger fyra gånger mer än de på Kronoparken och det står för över 1,5 ton utsläpp per person och år, vilket är mer än en tur- och returresa till Nice i Frankrike.

Jan och Karin Bäcklund tänker på sina klimatval i vardagen, de använder nästan aldrig bilen, slänger ingen mat och beskriver sig inte som några slit- och slängpersoner. Men de flyger en del.

– Vår dotter bor i Kalifornien med barnbarn, så ett par gånger om året är vi där, säger Karin Bäcklund.

– Det är sådant man måste göra, säger Jan Bäcklund.

– Sen är det väl en och annan utlandsresa också, tillägger Karin Bäcklund.

Men de är medvetna om problematiken kring resorna.

– När man är pensionär och har möjlighet måste man få försöka att unna sig också, samtidigt så känner man att man kanske skulle tänka sig för lite mer med resandet, säger Jan Bäcklund och fortsätter:

– Det är en balans, vad ska man avstå från och vad ska man göra?

Och avvägningar måste göras om Karlstads kommun ska nå sitt mål om att bli klimatneutral till 2030. Ett delmål är att invånarna redan nästa år inte ska stå för mer än fem ton utsläpp per person.

”Bra att uppmärksamma orättvisorna”

Helén Williams är docent i miljö- och energisystem på Karlstads universitet. Hon säger att sambandet mellan hög inkomst och höga utsläpp är väl känt internationellt.

– Jag tycker det är bra att uppmärksamma orättvisorna, för hållbar utveckling har att göra med hur vi tar hand om planeten för framtida generationer, men också om hur vi fördelar resurserna.

Om ett fåtal släpper ut mycket kan det göra att andra ifrågasätter varför de ska försöka sänka sina utsläpp, menar hon.

Politiskt anser hon att det handlar om högre skatt på de resurser som påverkar klimatet mycket, som fossila bränslen, även om den som till exempel är beroende av bil kan behöva stöd.

Hon säger att det även handlar om skapa nya normer för vad som har hög status.

– Vi tittar på dem vi umgås med och man vill identifiera sig med en viss grupp, så det är viktigt att vi jobbar med att förändra det.

Helén Williams ser fler fördelar i ett samhälle med låga utsläpp än att mildra effekterna av klimatkrisen: kanske jobbar vi mindre och får mer tid att ta hand om både vår kroppsliga och själsliga hälsa.

”Väldigt, väldigt mycket snack”

Victoria Vicsanthe är ute med sin dotter Savanna Vestberg på Kronoparken. Hon bor i ett av husen på Jakthornsgatan och säger att den rikare delen av befolkningen alltid stått för de största utsläppen.

– Men det är bra att få det svart på vitt. När man diskuterar vad man ska göra åt det är det bra att titta på var problemen ligger och varför.

Vad tänker du att beslutsfattare ska göra utifrån siffrorna?

– Jag tycker det är väldigt, väldigt mycket snack, men väldigt, väldigt lite verkstad. Politiker ska se till allmänhetens intresse och många har svårt att ställa om, de vill gärna ha sina friheter.

Victoria Vicsanthe säger att hon själv tänker mycket på klimatfrågan och avstår från att flyga.

Hur kan människor i andra områden tänka utifrån hur det ser ut här?

– Man kan tänka lite längre, måste jag ha två resor om året till en varm plats för att jag förtjänar det, måste jag ha den dyraste och nyaste prylen? Alltså att man tänker lite längre än här och nu.