Stor klimatpåverkan från maten – och en tredjedel slängs

Det kan låta otroligt, men omkring en tredjedel av den mat som produceras i världen äts aldrig upp.

– Ibland kan man tänka, varför pratar vi så mycket mat? Jo, för att maten har så stor klimatpåverkan, säger Helén Williams.

Hon och Fredrik Wikström är docenter i miljö- och energisystem vid Karlstads universitet. I drygt ett decennium har de forskat om förpackningar, återvinning och matsvinn.

– Vi publicerade vår första studie om att matsvinnet har större betydelse än förpackningarna 2008. Samma år kom en riktigt stor studie om matsvinn från England. Så det är drygt tio år nu som den forskningen pågått, säger Helén Williams.

– Om vi tittar på hela kedjan från odling till att vi äter så utgör maten nästan en tredjedel av hela den globala klimatpåverkan. Det är enormt stora flöden vi pratar om. Tänk all mat som lagas en dag i skolor, restauranger och hemma. Allt det där har transporterats in till städer och samhällen. Man får en aha-upplevelse när man börjar tänka på det. Det ska produceras, lagras, det ska vara kyl och frys, man baxnar när man inser den stora mängden, säger Fredrik Wikström.

– Vi har en tendens att underskatta det. Vi tänker att det är bara mat. Det är så självklart. Vi saknar en grundläggande förståelse för hur mycket arbetskraft och resurser det krävs för att ta fram maten, säger Helén Williams.

– Sedan slänger vi åtminstone en tredjedel av den där maten, säger Fredrik Wikström.

– Det slängs mat i alla delar av världen. I fattigare länder slängs mer innan det kommer fram till konsumenten, medan i rika länder slängs mer i användarledet. Siffran på 30 procent matsvinn är grov, det är beroende på vilket livsmedel vi pratar om, men den är ungefär lika stor i både rika och fattiga länder, säger Helén Williams.

– Sedan har det kommit rapporter som säger att siffran är en underskattning. Det är ganska stora mängder som lämnas kvar inom jordbruket för att de inte håller för krav på storlek, utseende och så vidare, säger Fredrik Wikström.

Han påpekar att klimatpåverkan dessutom inte är det enda problemet med maten.

– Vi har också övergödning, minskad biologisk mångfald, antibiotikaanvänding i jordbruket. Väldigt många av de stora globala miljöproblemen är relaterade till matproduktionen. Och då är det nästan hädiskt att slänga något, givet hur otroligt mycket förstörelse som ligger bakom detta. Och hur många människor som samtidigt inte kan äta sig mätta.

Förutom att matproduktionen bidrar till klimatförändringarna hotas den också av dem.

– Vi kan gå tillbaka till Sverige 2018, när det blev extrema högtryck som låg kvar under många veckor, säger Helén Williams och påminner om att vi enligt FN:s klimatpanel IPCC är på väg mot större variationer och ökad oförutsägbarhet i vädret, på grund av klimatförändringarna.

Att en så stor andel av den mat som produceras slängs är kort sagt inte bra. Men vad kan då göras åt det?

Det är här förpackningarna kommer in.

– Datum och mängd är de viktigaste faktorerna. Ingen köper mat med intentionen att slänga, säger Fredrik Wikström.

– Yngre människor bryr sig generellt sett mer om datummärkningen än äldre generationer. Där har äldre en kunskap om att lukta och smaka mer. Men skillnaden mellan generationer när det gäller att ta hand om matrester är inte så stor som man skulle kunna tro. Sannolikt för att maten är så billig, säger Helén Williams.

Hon påpekar att vi numer betalar en mindre andel av vår disponibla inkomst för maten.

– Så ser det ut inte bara i Sverige utan i hela den rika delen av världen. Och något som är så billigt har vi också en tendens att inte värdera. Tänk om maten var dubbelt så dyr, om vi betalade 20 kronor för en sådan här, då skulle det hällas ut mycket mindre, säger Helén Williams och håller upp en tom mjölkkartong.

– På 60-talet gick en större del av den disponibla inkomsten till mat, säger Fredrik Wikström.

– När jag växte upp hade en stor del av svenska befolkningen en koppling till jordbruket genom mor- eller farföräldrar. Så är det inte i dag. Man har inte den naturliga känslan för att lukta och smaka. Så vi tittar i stället på bäst före datum som inte säger något om hållbarhet. Rädslan för att bli sjuk av dålig mat är en viktig faktor också, säger Fredrik Wikström.

Han berättar om en bekant som hör till dem som är oroliga för att bli sjuka av mat som blivit för gammal.

– Han slänger mjölken en dag före bäst före datum, berättar Fredrik Wikström.

Men varorna i mataffären får också allt längre hållbarhet.

– Utvecklingen när det gäller köttfärs är intressant. Förr var det mycket butikspackat och då var det ett dygns garanterad hållbarhet. Sedan kom färdigförpackad köttfärs i skyddande atmosfär, som håller tre fyra dygn. I den senaste lösningen, rullpack, är all luft borttagen och den håller i nästan två veckor. Nu diskuteras det om man kanske kan förlänga det ännu mer. Men är det ditåt vi ska gå? Att vi ska kunna lagra köttfärs längre? Det behöver vi fundera på, säger Helén Williams som menar att mat som håller länge också kan leda till matsvinn.

Den köps hem och blir liggande eftersom känslan för att den bör ätas upp förloras.

Men alla varor blir inte dåliga av att bli liggande en tid.

– I en engelsk studie såg man att små yoghurtbägare slängdes det väldigt mycket av, just för att datum passerats. Och då är det en syrad mjölkprodukt som har lång hållbarhet. Jag kan ha yoghurt i kylen en månad, säger Fredrik Wikström, som berättar att förändringar gjorts i Storbritannien och Norge när det gäller just datummärkningen.

– I Norge gjorde en av mejeriproducenter en rolig kampanj. De skrev ofta bra efter på paketen och utmanade sedan konsumenterna "hur gammal mjölk vågar du dricka?", säger Helén Williams.

Kampanjen gick ut på att konsumenter fick lägga upp filmer eller bilder i sociala medier.

– Någon lade upp en film när de drack mjölk, ”kolla den här är 14 dagar efter datum”. Och de skrev recensioner om hur mjölken smakade och så vidare. Det blev väldigt uppmärksammat.

Helén Williams tycker det är bra att det blir diskussioner om vad datumet står för.

– I alla länder där man intervjuar konsumenter om vad datumet står för så är kunskapsnivån väldigt låg. Jag läste nyligen en polsk studie där 50 procent inte visste att det inte är en kvalitetsstämpel, att det går att äta i månader efter datum.

– Jag tycker det är fantastiskt roligt när jag går i butiken och köper ost som har nedsatt pris för att det är kort datum. Samtidigt ligger längre lagrad ost bredvid som kostar mycket mer, skrattar Fredrik Wikström.

Datummärkning är alltså en viktig faktor bakom matsvinnet. Mängden i förpackningar en annan.

– För knäckebröd spelar det inte så stor roll, men mjölken är något annat. Man använder en del av innehållet och ställer tillbaka i kylskåpet. Och om det är kvar när man upplever att den inte längre är tjänlig, då är mängden inte anpassad. Tittar man på förpackningar i butik så är ganska många anpassade till den klassiska kärnfamiljen. Men vi har en övergång nu till allt fler en- eller tvåpersonshushåll. I Stockholm är hälften av alla hushåll singelhushåll, säger Fredrik Wikström, som också påpekar att priserna ofta är satta så att det lönar sig att köpa hem de större förpackningarna.

Förutom datum och mängd finns en rad andra faktorer som påverkar. Till exempel stress och bristande planering som gör att det köps hem för mycket mat.

– Jag har också hört folk som säger ”nu ska jag leva hälsosamt” och köper hem extra mycket frukt och grönt. Men så vet de inte vad de ska göra med det och värmer köttbullarna i alla fall och så blir grönsakerna liggande och blir dåliga, säger Helén Williams.

En annan strategi kan förstås vara att frysa in det som blivit över.

– När vi är ute och pratar med konsumenter så är en del jätteduktiga på att använda frysen. Men en del glömmer maten där och då får vi så kallade Ufon, ”unidentified frozen objects”, skrattar Helén Williams.

Alltså oidentifierbara frysobjekt.

– Det är otroligt komplext. Det finns många som tycker det är jättehemskt om maten tar slut under middagen. Då är det lätt att laga för mycket och då behöver du ha rutiner för hur du tar hand om det. I vår familj har vi en restdag på torsdagar. Då äter vi det som är över från veckan. Någon tar soppan, någon fisken och är det för lite rester gör jag en omelett. För oss har det hjälpt. Det gäller att hitta sina strategier. Vad funkar i vår familj?

Läs första delen i serien om klimatet här: