Det har närts en förhoppning att autokratiska stater kan påverkas i demokratisk riktning genom utbyte och handel. Men när det gäller Ryssland har det europeiska beroendet av rysk gas och olja tvärtom bidragit till att landet kunnat bibehålla sitt autokratiska statsskick, skriver Per Skålén, Karlstads universitet - och menar att marknaden har en bättre chans att fixa demokrati genom att istället för att inkludera autokratiska stater stänga dem ute.
Demokratiska stater har strävat efter att göra autokratiska stater mer demokratiska. Diplomati och samarbete i internationella organ som FN har varit ett viktigt medel för att åstadkomma detta. Men det har också marknader varit. Genom att bli integrerade i internationella marknader så kommer autokratiska stater demokratiseras. Marknaden kommer så att säga ”fixa demokratin”.
Denna tankegång har inte minst kännetecknat hur Ryssland behandlats. Genom att köpa rysk gas, olja och spannmål, genom investeringar i Rysslandsfonder och genom att låta oligarker köpa fotbollslag kommer Ryssland integreras i internationella marknader och demokratiseras. Föreställde man sig.
Det fanns innan Rysslands invasion av Ukraina tydliga tecken på att marknaden inte åstadkom demokratisering av Ryssland. Den hårda repressionen mot demokratiaktivister, med mordförsöket på och fängslandet av Alexander Navalnyj som någon form av crescendo, var ett tydligt tecken. Den hårda censuren av media var ett annat.
Rysslands annektering av Donetsk, Luhansk och Krim 2014 var ytterligare ett tecken på att marknaden inte åstadkommit demokrati i Ryssland. Trots dessa varningssignaler fortsatte många länder att köpa rysk olja och naturgas och att förbereda för utökad import från Ryssland genom att bygga Nord stream 2.
Det finns även tydliga tecken på att marknader inte bidrar till demokratisering från andra regioner. Många demokratiska länder har länge köpt olja och naturgas från Saudi-Arabien, Kuwait och andra gulfstater men dessa länder har förblivit diktaturer med låg respekt för mänskliga rättigheter.
Kina är ett annat exempel där marknader inte medfört någon påtaglig demokratisering. Repressionen mot demokratiaktivister i Hong-Kong, folkmordet mot Uigurier i Xinjang provinsen och fängslandet av den svenska medborgaren och förläggaren Gui Minhai är bara några exempel på att det auktoritära styret har ett tydligt grepp om landet.
Det finns alltså gott om evidens som tyder på att inkludering av autokratiska stater i marknader inte driver dessa i demokratisk riktning. Så varför framhärdar vi?
En del av svaret ligger i att det kanske viktigaste motivet för att handla med Ryssland och andra autokratiska stater inte är att demokratisera dessa länder utan att få tillgång till billiga varor. Många europeiska stater har blivit beroende av rysk gas och olja.
På det sättet har marknaden, tvärtemot antagandet att den skapar demokrati, bidragit till att Ryssland kunnat bibehålla sitt autokratiska statsskick. Till och med nu när Ryssland bedriver ett fullskaligt krig i Ukraina med oräkneligt antal civila som dödsoffer drar sig EU för att införa sanktioner mot att handla med rysk gas och olja.
En annan del av svaret till varför vissa framhärdar i att marknader kommer ordna demokrati är den nyliberala ekonomiska ideologi som idag präglar många demokratier. På liknande sätt som Putin lät sig luras av sin egen propaganda när han valde att starta kriget mot Ukraina har vi gått vilse i nyliberal ekonomisk teori.
En central tanke bland nyliberala tänkare, som Friedrich von Hayek och Milton Friedman, är att det är farligt att ge för mycket makt till staten. Genuin frihet kan bara åstadkommas genom marknader där människor kan göra fria val utifrån sina preferenser och intressen.
System som bygger på fria marknader kommer visa sig överlägsna system som bygger på att stater genom planering fördelar resurser med följden att statens storlek och makt gradvis kommer minska till ett absolut minimum. På så sätt, tänker sig nyliberaler, fixar marknaden frihet och demokrati.
Samtida sociologiska forskare som Wendy Brown har studerat nyliberalism som idé och praktik. De har bidragit med att utveckla begreppet auktoritär nyliberalism som betecknar samhällen där auktoritär politisk maktutövning samexisterar med marknader, vilket går stick i stäv mot den nyliberala teorin. Rysslands krig mot Ukraina är bara det senaste tecknet på att Wendy Brown och hennes kollegor har rätt.
En del debattörer hävdar trots detta att vi inte ska införa hårda ekonomiska sanktioner mot Ryssland utan att fortsätta handla med landet. Vi vill inte ha ett Nordkorea mitt i Europa som Sven Hirdman uttryckte det i P1s söndagsintervju. Det ligger onekligen något i detta pragmatiska konsekvensetiska resonemang.
Men det ligger också något befriande i att anamma ett pliktetiskt förhållningssätt enligt vilka vissa handlingar är förbjudna oavsett konsekvenser.
Respekterar du som diktator inte mänskliga rättigheter, bekämpar du som diktator demokratiaktivister eller startar du oprovocerad ett regelrätt krig får du helt enkelt inte vara med i gänget oavsett hur mycket olja du har eller oavsett hur högt priset på bensin och diesel blir vid bensinpumpen.
Med det förhållningssättet kan marknader faktiskt hjälpa till att fixa demokrati men inte genom att inkludera autokratiska stater i marknader utan genom att stänga ute dem från marknader. Med det förhållningssättet kan vi också gå rakryggade utan skamkänslor in i framtiden även om vi under en tid kanske får vandra i en uppförsbacke.
Per Skålén, Karlstads universitet