I coronavirusets spår har politiker beslutat om drastiska och dyra åtgärder världen över och utsläppen av växthusgaser minskar.
Samtidigt kan coronakrisen ge lärdomar för att hantera klimatkrisen.
Det menar Mikael Granberg och Helén Williams på Karlstads universitet.
På lördag kväll är det earth hour, den globala manifestation där människor kan visa sitt engagemang för klimatet genom att släcka lamporna hemma i en timme. I år präglas aktionen av coronaviruset med färre publika aktiviteter. Viruset har orsakat dödsfall, sjukdom, stängda gränser och präglar nu vardagen för en stor del av jordens befolkning. Politiker har snabbt beslutat om dyra och drastiska åtgärder.
Responsen på klimatkrisen har varit mindre, trots att en närmast enig forskarkår säger att utsläppen behöver halveras till 2030.
Samhället reagerar väldigt olika på coronakrisen och klimatkrisen. Vad beror det på?
– En sak som är tydlig är ju hastigheten. Man ser konkreta saker hända och det påverkar trycket på samhället och på politikerna på ett annat sätt än en mer abstrakt klimatkris, som är lite mera smygande, säger Mikael Granberg, professor i statsvetenskap vid Karlstads universitet och föreståndare för Centrum för forskning om samhällsrisker.
Åtgärderna mot coronaviruset och dess dödliga härjningar har fått utsläppen av växthusgaser att minska snabbt.
– På sätt och vis så är ju det här en oerhört stark åtgärd mot klimatkrisen, som drivs av ett virus. Det ska bli intressant att se vad som händer på sikt, kommer vi helt oreflekterat gå tillbaka till samma beteenden som vi har haft tidigare? Kriser innehåller väldigt väldigt mycket möjligheter till lärdomar.
Syns på satellitbilder
Hur mycket utsläppen minskat i och med färre resor och stängda fabriker är svårt att säga, enligt Helén Williams, docent i miljö- och energisystem. Satellitbilder från Nasa visar dock en tydlig minskning av kvävedioxider över till exempel norra Italien och norra Kina. Det är ine en växthusgas, men kommer från exempelvis trafik, som också orsakar stora koldioxidutsläpp.
– Det är stora minskningar vi ser av de utsläppen, säger hon.
Men hur utsläppen av växthusgaser påverkas på lång sikt är oklart. Efter tidigare kriser har mänskligheten gärna fortsatt i gamla hjulspår.
– De långsiktiga effekterna kan vi ju inte säga nåt om i dag. Det som är positivt i allt det här är ju att jag och säkert många med mig slogs av hur snabbt det gick att göra en förändring när vi kände oss hotade. Den insikten tycker jag ändå är bra att ha med sig, säger Helén Williams.
Mikael Granberg märker i sitt eget yrkesliv att inställda resor och fler elektroniska möten gett både mer tid över till annat och mindre utsläpp från resor.
– Vad är det vi bör gå tillbaka till och göra? Vad är det vi borde förändra? Från individnivå upp på samhällsnivå så borde man fundera på det. Inte kanske just nu, men när det här börjar klinga av.
Oklart förhandlingsläge
Den globala klimatrörelse som samlade miljoner demonstranter på gator och torg jorden runt 2019 har fått flytta till internet.
– Det funkar bra, i alla fall under en övergångsperiod.
I slutet av 2020 är tanken att nästa stora globala klimatmöte ska hållas i Storbritannien. Och det är svårare att ställa in än idrottsevenemang, menar Mikael Granberg.
– Den här typen av förhandling måste måste man nog försöka genomföra på ett eller annat sätt.