Kommer artificiell intelligens, AI, göra mänsklig arbetskraft överflödig på arbetsmarknaden och hur kommer den påverka samhällsekonomin, frågar sig Per Skålén, forskare i företagsekonomi vid NKarlstads universitet.
Några dagar innan jul sänder radioprogrammet P1 morgon en intervju med Nick Bostrom, professor i filosofi vid Oxfords universitet och expert på artificiell intelligens (AI). Bostrom beskriver utvecklingen av AI och vilka konsekvenser AI kan få för samhället. Något av det mest iögonfallande är att han förutspår att människor inte behöver arbeta överhuvudtaget om ett par eller några decennier. AI kommer då att ha förmågan att utföra allt slags arbete förutspår Bostrom. Kan det verkligen vara så?
För att få ett grepp om vad AI redan kan göra testar jag det omtalade verktyget ChatGPT från Open AI. Jag ber verktyget att skriva en julsång på svenska om ett forskningscenter. På 10 sekunder produceras faktiskt en julsång om ett forskningscenter som är helt okej, men någon gemensam allsång med kollegorna blir det inte.
Som forskare i företagsekonomi blir det också naturligt att fundera på vad effekterna av AI blir på ekonomin. Varför inte fråga ChatGPT. Här följer ett utdrag av svaret översatt från engelska med en annan AI i form av Google translate:
”Artificiell intelligens (AI) har potential att avsevärt påverka och förändra ekonomin på ett antal sätt. Ett av de viktigaste sätten som AI förväntas påverka ekonomin är genom automatisering. Med användning av AI kan många uppgifter och jobb som för närvarande utförs av människor automatiseras, vilket potentiellt leder till ökad effektivitet och produktivitet.
AI kan också användas i tjänstebranscher, som kundservice eller hälsovård, för att effektivisera processer och förbättra effektiviteten. Till exempel kan AI-chatbotar användas för att hantera kundförfrågningar, vilket frigör mänskliga kundtjänstagenter för att hantera mer komplexa frågor. Inom vården kan AI användas för att analysera patientdata och hjälpa läkare att ställa diagnoser, vilket möjliggör en mer personlig och effektiv vård.
Men den ökade användningen av AI har också potential att störa arbetsmarknaden, eftersom det kan leda till att vissa mänskliga arbetare förflyttas. Det är viktigt för samhället att överväga och ta itu med de potentiella negativa effekterna av AI på sysselsättningen och se till att det finns tillräckliga åtgärder för att stödja dem som kan drabbas.”
Ganska välformulerat och klokt. Det är enkelt att förstå att skolor oroas över fuskande elever. Men inte heller iögonfallande bra.
Sedan Adam Smiths dagar har det inom ekonomivetenskaperna varit centralt att förstå hur värde produceras och fördelas, en infallsvinkel som ChatGPT inte anlägger på frågan om vilka effekter AI kan få på ekonomin. Genom att närma sig frågeställningen från ett värde-perspektiv framträder tre scenarier.
Scenario 1: Den kapitalistiska marknadsekonomin fortsätter dominera:
Ett fåtal kommer äga de olika former av artificiella intelligenser som kommer utvecklas och värdet av vad dessa producerar kommer tillfalla dessa ägare.
Ett problem med detta scenario är att köpkraften kommer minska eftersom det inte längre kommer finnas speciellt många lönearbetare som kan köpa de varor och tjänster som produceras. Ekonomin kommer hamna i en nedåtgående spiral och vi kommer alla bli fattigare och olyckligare, en risk med AI som ChatGPT flaggar för om än i andra ordalag. Scenariot är därför inte troligt.
Scenario 2: Ett nytt jämlikt samhälle utvecklas:
Marknadsekonomi bygger på idén om konkurrens. De människor och företag som presenterar bäst får mest värde. Konkurrensen behövs för att människor ska motiveras och ekonomin utvecklas. Men AI behöver inte motiveras.
Ett samhälle med utvecklad AI borde alltså möjliggöra ett alternativt ekonomiskt system där alla människor äger de artificiella intelligenserna gemensamt och delar jämnt på det värde de producerar. I ett sådant samhälle skulle alla människor kunna ägna sig åt sina fritidsintressen på heltid. Den viktigaste mänskliga uppgiften blir att genom demokratisk politiska processer bestämma vad de artificiella intelligenserna ska producera. Vi får hoppas att detta scenario slår in.
Scenario 3: De artificiella intelligenserna tar över:
Enligt Nick Bostrom är det svårt att få AI att göra exakt vad vi människor vill att det ska göra. ChatGPT har till exempel producerat kränkande innehåll trots ansträngningar från Open AI att den inte skulle göra det.
Risken är att artificiella intelligenser börjar leva sitt eget liv och producerar värde för sin egen skull efter sitt eget omdöme. Som ekonom är det svårt att bedöma om scenariot är rimligt eller ej. Det är också svårt att föreställa sig vad artificiella intelligenser skulle välja att producera.
Vi får vänta och se och hålla tummarna för scenario 2. För att hindra utvecklingen mot ett samhälle där AI har en dominerade roll är enligt Nick Bostrom inte möjligt. Bäst är nog ändå att vänta och se vad gäller denna förutsägelse också.
Per Skålén
forskare i företagsekonomi, Karlstads universitet