Med ett informativt klistermärke stoppar man inte en pandemi.
Det menar Per Kristensson, professor i psykologi, på Karlstads universitet.
– Man kan inte förändra ett beteende med bara information.
Sedan pandemins intåg i vardagen har restriktioner och uppmaningar tagit sig in på de flesta ställen.
Klisterlappar och annan information uppmanar oss att hålla avstånd, tvättar händer och stanna hemma.
Men sådan information är så gott som meningslös. Det menar fyra personer i en debattartikel i Dagens nyheter. Bland annat skriver de "Coronapandemin är till stor del ett beteendeproblem".
– Man har en förenklad syn på hur man förändrar ett beteende. Man har inte så stor framgång i att ändra ett beteende med klisterlappar på golvet, utan man måste jobba mer med motivation och förändra verkligheten man jobbar i, säger Per Kristensson, en av artikelförfattarna men även föreståndare för Centrum för tjänsteforskning vid Karlstads universitet.
– Vi ville med debattartikeln säga att det finns en jättenaiv bild hur man kan ändra folks beteende. Den naiva synen vill vi råda bot på.
Klisterlappar, menar han, är något man passerar och sedan minns man inte vad det stod när någon frågar.
– Man kan inte förändra ett beteende med bara information, utan det handlar som sagt om att förändra situationer.
Så när statsministern står och pratar direkt till oss i direktsändning, så gör inte det någon större skillnad?
– Jag tror att det hade större effekt att han satte sig i karantän efter att ha träffat någon med covid-19. Att säga ”skärpning” eller ”nu är det allvar” ger en liten effekt, men när han gick i karantän så visade han ett beteende som han vill se mer av. Det kan få andra att göra samma sak, alltså ge större effekt.
Tre steg
Per Kristensson drar till med en förenklad trestegstrappa. Det första steget är information, för det behövs i ett inledande skede, men har ingen effekt i det långa loppet.
Därefter är andra steget att underlätta för att ta bort beteenden som inte är bra.
– Som att till exempel underlätta för restauranger att magasinera sina möbler så att det finns färre att sitta på. Andra exempel är att underlätta för att ha digitala möten eller att träna hemma, för att gå till gym är något många gillar.
Steg tre är att försvåra beteenden, så som regeringen gjort genom att förbjuda alkoholservering efter 22.00.
– Efter ett par öl så kommer vi närmare varandra, så att stänga krogen kan ha effekt även om det är tråkigt för den branschen, säger Per Kristensson.
Fest på 20 kvadrat
Dock kan det leda till att festerna flyttar på sig tror många, samma tankar har Per Kristensson.
– Vi har sett det i forskningen att man flyttar någon annanstans, så jag är lite rädd att man kanske festar hemma på 20 kvadrat, vilket skulle vara sämre. Då är det kanske bättre att ha öppna uteserveringar.
Detta är också en av tankarna i debattartikeln.
Vad tror ni kommer hända framöver?
– Det beror helt på vad som händer med smittan. Minskar den så har man hittills haft en tendens att luckra upp restriktioner, men ökar den så är nästa steg lagändringar och förbud.
Per Kristensson har också blivit kontaktat av Länsstyrelsen i Värmland om att bidra med sin kunskap.
– Jag ska hjälpa och stötta dem och berätta vad jag kan och vet. Jag ska se till vad vi inom beteendeforskningen och psykologin vet om att ändra ett beteende.