Hoppa till huvudinnehållet

Ett år med pandemi – så säger forskarna om det ”nya normala”

Publicerad:
Reporter Anna Sims
Anna Sims
anna.sims@nwt.se
Ett liv utan munskydd och frihet att välja var vi vill jobba och resa är en del av det ”nya normala".
Ett liv utan munskydd och frihet att välja var vi vill jobba och resa är en del av det ”nya normala". Foto: Helena Karlsson

Att få bestämma själva hur vi vill leva våra liv utan restriktioner är efterlängtat av många. Men vissa nya vanor tar vi troligtvis med oss efter pandemin, enligt tre forskare.

Vaccinet är här och vi börjar ana slutet på pandemin. Efter hittills ett år med restriktioner har vårt beteende förändrats. Men hur kommer det se ut när vi går in i det ”nya normala”?

Sture Nöjd, doktorand i psykologi, och Erik Wästlund, docent i psykologi, vid Karlstads universitet har forskat på ”Corona och nya vanor”.

Ganska tidigt i pandemin, i våras, gjorde de en enkätundersökning via sociala medier världen över med några frågor om vad som händer med folks beteende. 1 200 personer svarade. Knappt hälften befann sig i Sverige och resterade i mestadels europeiska länder.

Sture Nöjd, doktorand i psykologi vid Karlstads universitet.
Sture Nöjd, doktorand i psykologi vid Karlstads universitet. Foto: Karlstads universitet

– Generellt var det mycket prat om hemmet, om att vara instängd och att arbeta hemma. Livet flyttade in i hemmet och blev digitaliserat. Och det är något vi nog kommer ta med oss efteråt. Att kunna arbeta hemma några dagar i veckan och slippa pendlingstiden. Det nya är att vi väljer själva när och om vi vill det, säger Sture Nöjd.

”Vi vill kramas igen”

Vanor man inte vill ta med sig är alla hygienbeteenden.

– Att ha munskydd, tvätta och sprita händerna, hålla avstånd och räkna hur många som är i en butik innan man går in vill vi slippa behöva tänka på. Det har gjort många väldigt trötta i huvudet att ständigt koppla på hjärnan när vi gör vardagliga saker. Och vi vill kramas, umgås och planera för upplevelser igen. Många säger också att de nya vanorna med hemarbete påverkat sömnen. Det blir mer skärmtid och senare på kvällen när man inte måste gå upp lika tidigt, fortsätter han.

  • Handspriten har gått åt under året.
    Handspriten har gått åt under året. Foto: Jonas Ekströmer/TT
  • Folk som bär munskydd i vardagen har blivit en normal syn allt eftersom året gått.
    Folk som bär munskydd i vardagen har blivit en normal syn allt eftersom året gått. Foto: Peter Bäcker
  • Att stå glest i köer och i andra sammanhang har blivit en självklarhet.
    Att stå glest i köer och i andra sammanhang har blivit en självklarhet. Foto: Helena Karlsson

Utifrån forskningen tror han att vi under en längre tid inte kommer göra saker på rutin utan göra mer genomtänkta val.

– Det blir eftertanke kring val och avvägningar om vilka resor vi bokar och hur vi jobbar. Vi har tagit ett evolutionistiskt språng inom digitala tjänster så de kommer finnas kvar till stor del. De nya beteenden som skapar värde för oss blir på riktigt ”det nya normala”.

I Sverige, som inte haft total nedstängning av samhället, har det kontrollerade resandet varit en stor inskränkning av friheten.

Resandet kommer ta fart

Margareta Friman, prorektor och transportforskare vid Karlstads universitet, ser ingen minskning i resandet.

Margareta Friman, transportforskare vid Karlstads universitet.
Margareta Friman, transportforskare vid Karlstads universitet. Foto: Joachim Lagercrantz

Hur kommer vårt "nya normala” resande se ut efter pandemin?

– Sannolikt kommer den som reser för nöjes skull fortsätta med det eftersom behovet inte har ändrats. Inrikesresorna kommer öka i takt med att covid tonas ned. Det internationella resandet kommer att behöva längre tid för återhämtning, bland annat på grund av oro för egen hälsa och säkerhet.

– Detsamma gäller för affärs- och arbetsresor. De lokala kommer återhämta sig snabbt, medan det kommer ta längre tid för det internationella affärsresandet.

Många solsemestrar har fått bokas av och skjutas på framtiden.
Många solsemestrar har fått bokas av och skjutas på framtiden. Foto: Gustav Sjöholm

Kommer vi ändra färdsätt?

– Vi har sett en ökning i aktivt resande, cykel och gång. Bilresorna är tillbaka i normala nivåer. Kollektivtrafiken har minskat rejält. Kollektivtrafiken har störst uppförsbacke i det ”nya normala”.

Andra trender du ser i din forskning?

– Vardagliga transporter handlar mycket om en omställning till klimatsmart resande. I dag finns en oro att pandemin leder till ökad bilism. Vi behöver framåt diskutera mer hur vi kan utveckla en trygg och säker kollektivtrafik för alla. Pandemin har också gjort oss än mer uppmärksamma på hur mycket resor betyder för människors livskvalitet. Detta är något man bör beakta i utformandet av framtida transportlösningar.

Blomstra eller gå under

Turismen har fått sig en törn. Vissa delar har blomstrat medan andra nästan gått under. Thomas Blom, prorektor och turismforskare, ser två trender i hur vi semestrar framöver.

Thomas Blom, turismforskare vid Karlstads universitet.
Thomas Blom, turismforskare vid Karlstads universitet. Foto: Denny Jansso

Är den friluftstrend och begrepp som swemester och hemester vi sett under pandemin här för att stanna?

– Till viss del tror jag. Den grupp som sett det som ett alternativ när de inte kunnat resa kommer att börja resa igen när det går. De kanske till och med kommer att kompensera det uteblivna resandet med två resor istället för en eftersom det finns ett uppdämt behov.

– De som hittat något nytt trevligt att ägna sig åt i sin närmiljö kommer förmodligen ställa sig frågan om de ska åka till Spanien i år igen som de brukar eller fortsätta utforska Sverige. Många har även köpt semesterstugor i Sverige där de vill fortsätta vara.

Resande har förknippats med viss skam. Klimatkrisen gav oss flygskam och pandemin en allmän res-skam. Hur förhåller vi oss till det i det ”nya normala”?

– Miljödelen kommer finnas kvar, men minskade utsläpp och klimatförändringar, så långresor till exempelvis Thailand kommer bli ifrågasatt. Vi kommer vilja bidra till att gynna det lokala näringslivet och det kommer bli en jätteefterfrågan på nöje, kultur och restaurangbesök.

– Men resor över gränsen går inte att stoppa, det kommer vi fortsätta med. Det är viktigt ur ett demokratiseringsperspektiv att uppleva och lära oss av andra kulturer. Så vi kommer resa med en större medvetenhet om hur vi reser och vad vi handlar. Pandemin löser vi med ett par sprutor vaccin, men så lätt löser vi inte klimatkrisen.

Artikeltaggar

CoronavirusetForskningKarlstads universitetMargareta FrimanNyheterSemesterSture NöjdThomas BlomVärmlands län

Så här jobbar NWT med journalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.