De okända valen som hjälper dig leva klimatsmart

Vad är bäst för klimatet – tygkasse eller plastkasse?

Den som vill leva klimatsmart står inför många val. Men kanske är det inte det du tror som har störst effekt.

NWT har pratat med forskare som hjälper dig att lägga energin på rätt saker.

Börja på rätt ställe

Vad som får störst effekt för dig beror på hur just du lever. Helén Williams, docent i miljö- och energisystem vid Karlstads universitet, säger så här:

– Gör en egen klimatkalkyl på till exempel WWF för att få en indikation på var dina utsläpp ligger. Bor jag väldigt stort eller reser jag väldigt mycket eller är det maten som sticker ut? Vad är det som jag behöver titta närmare på?

Fredrik Wikström, som också är docent i miljö- och energisystem på universitetet, fortsätter:

– Nästa steg är att titta på: ’vad är hyfsat enkelt för mig att göra? Vad är det som inte kostar så mycket i livskvalitet, eller till och med kan ge bättre livskvalitet?’

Rom byggdes inte på en dag

Precis som att världsstaden Rom inte byggdes på en dag så kan få av oss ställa om hela tillvaron från en dag till nästa.

Vissa saker, som att sluta slänga mat – om man inte har kräsna småbarn hemma – går att göra direkt och spar dessutom pengar.

Andra beslut, som att byta bil eller kanske flytta till ett ställe som kräver färre bilresor i vardagen, tar längre tid.

Att tänka ”nu får jag aldrig mer flyga eller äta kött” kan i värsta fall leda till att man ger upp och inte agerar alls.

Ett bra mål är i stället att halvera sina utsläpp till 2030.

Stressen – en klimatbov

Många av oss har svårt att få tiden att räcka till. Det leder till sämre livskvalitet och i värsta fall ohälsa. Och det påverkar klimatet, anser Fredrik Wikström:

– Jag brukar säga att stressen är den värsta faktorn för miljöpåverkan. Det är den som gör att man köper en andra bil för att tjäna några minuter, eller slänger maten i kylen för man inte har tid att titta i den, eller inte har planerat.

Om du stressar så mycket att du inte hinner fundera över klimatfrågan, trots att du egentligen vill, så har du ännu en anledning att försöka minska stressen.

Medmänniska, medborgare, konsument

Klimatfrågan kan lätt reduceras till något vi ska ta hänsyn till som konsumenter och även om konsumtion kan ses som ett sätt att uttrycka politiska värderingar på finns andra sätt att agera politiskt.

Vi är också mer än kunder och kan agera på fler sätt. Inte minst som medmänniskor. För om klimatfrågan inte syns, så blir det lätt som att den inte finns.

– Att vara en medmänniska och både vara generös med vad man kan och i att låna ut saker, det kan göra skillnad, säger Helén Williams.

”Omställningen måste ske på alla nivåer”

Att lyfta fram det man själv gör är ett sätt att förändra normer.

– Jag har en kollega som jobbar 80 procent för han vill ha mer tid med barnen och vara mer ledig, så han lägger ofta ut bilder på fredagar när gör han roliga saker, åker skridskor eller skidor, säger Fredrik Wikström.

Mikael Granberg, professor i statsvetenskap vid Karlstads universitet, pekar på vikten av att säga ifrån i privata sammanhang när någon kommer med felaktiga uppgifter om klimatet.

– Lyckas du förändra en persons tänkande litegrann med hjälp av kunskap så kan det leda till ringar på vattnet.

Att prata om klimatfrågan har betydelse.

– Det är nog det viktigaste av allt, säger Fredrik Wikström.

– Omställningen måste ske på alla nivåer. Politikerna klarar det inte utan att individerna stöttar. Och om inte politikerna pekar på vad som är rätt och riktigt och viktigt kommer vi individer att famla mycket mer, säger Helén Williams.

Att rösta är ett viktigt sätt att agera politiskt som medborgare, påpekar Mikael Granberg.

– Som i alla andra frågor du tycker är viktiga: granska partiernas program, fundera över vad de säger att de vill göra, vad de har gjort tidigare och rösta utifrån övertygelse i den här frågan, säger han.

Man kan också engagera sig i ett parti, men det finns fler sätt att agera.

Ett sätt är att gå med i en intresseorganisation som är engagerad i klimatfrågan, som stödmedlem eller som aktiv medlem. Eller att delta i olika manifestationer.

– Vi har sett med Fridays for future att det kan börja väldigt smått, men få ett enormt stort genomslag, åtminstone i politiken. Sedan vilket genomslag det får för klimatet är svårare att säga.

Sociala medier gör det enklare att samla människor i frågan, menar han.

– Man ska inte underskatta den enskilda politiska aktiviteten och kan man mobilisera folk omkring sig kan man börja i det lilla, sedan kan det växa.

Mikael Granberg berättar om ett projekt med kollegor i Australien där man visat att i de kommuner i delstaten Victoria som utropat klimatnödläge är det nästan alltid efter påtryckningar från invånarna.

– Sedan är det, som vanligt med sådana deklarationer, lite svårt att veta exakt vilken effekt de får.

Ett annat sätt är att kontakta exempelvis sin kommun för att trycka på olika frågor.

Bostaden, biffen, bilen, börsen – och beachen

Många ord på B har stor betydelse för vårt klimatavtryck.

– Att fundera, så att man inte hamnar någonstans där alla måste lösa sina behov med bil, kan vara ett av de största besluten man tar, säger Fredrik Wikström.

När det gäller uppvärmning är fjärrvärme ett bra alternativ. Värmepump är ett bra alternativ för den som bor utanför fjärrvärmenäten.

Solceller kan vara ett bra komplement och ge mer el än ett hushåll använder på sommaren.

– Det är bara positivt. En del tror att vi klarar hela Sverige med solceller och det är inte fallet med det klimat vi har, men alla bidrag är tacksamma, säger Fredrik Wikström.

Helén Williams har ett annat tips:

– När man ska byta uppvärmningssystem eller fönster ska man välja sådana som är mer energieffektiva så att man minskar slöseriet i sin bostad sakta men säkert.

Vid större investeringar är det viktigt att läsa på och kanske ta hjälp, exempelvis av kommunens energirådgivare. Här finns också pengar att spara.

Tilläggsisolering är ett annat tips. Liksom att inte renovera ihjäl sig.

– Välj med omsorg. Kan man med mindre medel göra lite förändringar så är det bra, säger hon.

Det går också att skaffa en billig elmätare för att se hur mycket el olika saker drar. Kyl, frys, router och andra apparater som är i gång jämt drar mest el. När de ska bytas ut: välj energisnåla alternativ.

1. Ät mer mat från växtriket. Mer vegetariskt innebär inte att alla måste bli veganer, även om vi behöver dra ner på kött- och mjölkprodukter.

– När man väljer kött, välj kött av hög kvalitet. Pratar vi nötkött så gärna naturbeteskött, säger Helén Williams.

För att minska ett annat problem, antibiotikaresistens, är det bra att välja svenskt kött.

2. Sluta slänga mat. Att se till att ingen mat går till spillo är ett enkelt och lönsamt sätt att minska sina utsläpp. Den som har kräsna barn kanske har svårt att få bort matsvinnet helt, men försök minimera det.

Att odla själv kan vara ett sätt att inse att det krävs arbete för att få fram mat.

– Om fler odlar lite kan det kanske öka känslan för och värdet hos maten så det bidrar till ett minskat matsvinn generellt, säger Helén Williams.

3. Välj gärna svenskt.

– Där finns också andra miljövinster att göra i och med att vi ibland har högre krav på vilka kemikalier man får använda i jordbruket. Kan vi tänka svenskt så är det ofta en fördel, säger Helén Williams.

– Vi har ett samhälle som har utvecklats så att det är svårare och svårare att klara sig utan bil. Men å andra sidan är det ofta vi kan avstå bilen ändå, säger Fredrik Wikström.

Var man bor spelar förstås roll. För den som har sex mil enkel väg till jobbet är cykeln inte ett alternativ. Men de flesta bor i städer och tätorter. Fredrik Wikström lägger märke till att många tar bilen bara någon kilometer för att handla eller skjutsa sina barn. Han framhåller elcykel som ett alternativ.

– Man behöver inte bli svettig eller riskera att inte orka uppför backarna. Man kan koppla på en cykelkärra till barn eller när man handlar och så vidare. Att överväga om en elcykel skulle kunna hjälpa till med vardagens småresor tror jag är det enklaste för många.

Men hur ska man tänka när det är dags att byta bil? En ren elbil ger minst utsläpp när den körs. Annars är en bränslesnål bil förstås bättre än en törstig.

– Men jag skulle vilja lägga mer fokus på att minska bilåkandet. Det är det som är det viktiga.

Han fortsätter:

– Det är ett jätteskifte när man lyckas bli av med vardagsresandet. Då har man helt andra möjligheter och vad mycket pengar man kan tjäna!

Bilpool eller hyrbil är alternativ för den som inte behöver bil dagligen.

Helén Williams slår ett slag för den vanliga trampcykeln för de kortare resorna. Den sparar både miljö, pengar och ger välbehövlig vardagsmotion.

– Den är svårslagen i miljösammanhang.

Frågan är också hur mycket vi uppskattar all den tid och de pengar vi lägger på transporter. Skulle vi hellre leva annorlunda?

– Om du får en köpimpuls, avvakta lite och spontanköp inte så mycket.

Att börja köpa bara det man faktiskt behöver är ett snabbt sätt att minska utsläppen – och spara pengar. Samtidigt bygger samhället på konsumtion av varor och tjänster för att få skatteintäkter till livsviktiga saker som vård och skola. Hur blir det om konsumtionen bromsar in?

”Business as usual är inte ett alternativ längre”

Fredrik Wikström pekar på att det går att konsumera utan att orsaka stora utsläpp.

– Om du går till en sjukgymnast eller en personlig tränare, om du unnar dig en elcykel. Då flyttare konsumtionen från saker som drar mycket koldioxid per krona till saker som drar lite koldioxid per krona.

Enligt statsvetaren Mikael Granberg är frågan om effekten av klimatåtgärder på samhällsekonomin föremål för debatt. De som ifrågasätter det nuvarande systemet med sitt fokus på tillväxt menar att klimatkrisen får mycket värre följder och kommer att medföra större kostnader än att ställa om systemet. Deras kritiker menar att en värld utan tillväxt också blir en värld utan välstånd.

Samtidigt syns redan effekter av klimatförändringarna.

– Business as usual är inte ett alternativ längre. Då kan det vara bättre att man är tidig på bollen och gör förändringar och anpassar sig än att man är sen på bollen, säger han.

Den som kan spara pengar ställs inför olika val. Vill man undvika vissa branscher helt eller hellre vara en aktiv ägare och påverka företag i en hållbar riktning?

– Det är bra att vara lite mer om sig och kring sig, vad är det som de här pengarna går till för nåt? säger Helén Williams.

Vissa fonder är miljömärkta med Svanen. Det innebär att fonderna som har märkningen bland annat inte får investera i vissa branscher.

– Första steget att fundera över är att halvera sitt flygande, säger Fredrik Wikström.

Men om man har drömt hela livet om en resa till exempelvis Vietnam ska man förverkliga sin dröm.

– När man unnar sig den här resan kan man fundera på om man kan vara borta lite längre för att få ut mer av det gottiga, säger Helén Williams.

Hon fortsätter:

– Man kanske värdesätter sitt resande mer om man inte känner att man kan åka hur ofta som helst.

Pandemin har fått många av oss att upptäcka pärlor på hemmaplan och tågluff i Europa är ett klimatsmart semesteralternativ.

– Vi behöver inte sluta resa, men vi kanske kan vara lite mer geografiskt begränsade och låta det ta lite längre tid, säger Fredrik Wikström.

Offentliga sektorns ofantliga utsläpp

Den offentliga konsumtionens utsläpp motsvarar ungefär ett ton per svensk.

Ett sätt att påverka för mindre utsläpp är om de anställda engagerar sig, menar Fredrik Wikström och Helén Williams, som försöker göra det på sin egen arbetsplats.

De pekar på exempelvis minskat matsvinn i skola och omsorg som ett sätt att också få mer pengar över till själva kärnverksamheten.

Att engagera sig som anställd fungerar förstås också i privat sektor.

Statsvetaren Mikael Granberg påpekar att man som kommuninvånare kan höra av sig till sin kommun, påpeka saker som förälder på ett föräldramöte eller som anhörig till någon i äldreomsorgen.

Men ofta behöver man få med sig fler.

– Den enskilda rösten kan ha svårt att få gehör. Samtidigt finns det en ganska stor medvetenhet i kommunerna i dag om att det är en fråga som man måste förhålla sig till. Sedan varierar engagemanget jättemycket mellan olika kommuner, säger han.

Molnet – borde jag göra en digital rensning?

Vi lever en stor del av våra liv på nätet och streamar, lagrar, möts och jobbar. Både Helén Williams och Fredrik Wikström ser elanvändningen i digitaliseringens spår som en bubblare i klimatdebatten.

Utsläppen härifrån kommer att växa. Men Fredrik Wikström bedömer ändå att det viktigaste man som enskild kan göra är att inte byta ut sin mobil eller dator i onödan.

Tygkasse eller plastkasse?

Det här är den klassiska frågan. Helén Williams pekar på en enkel och klimatsmart lösning:

– Ta den påse du har hemma

Fredrik Wikström lägger till:

– Och framför allt: lägg fokus på vad du lägger i kassen.

Det är lätt att förlora sig i detaljer, som inte påverkar utsläppen särskilt mycket. Men varför är det så?

– Väldigt många frågor blir komplexa och då är det skönt att borra ner sig i frågor som om vi ska ha gaständare eller tändstickor när vi tänder ljusen på kvällarna, säger han.

Så mycket släpper varje svensk ut

Utsläppen från en genomsnittlig svensks konsumtion är åtta ton koldioxidekvivalenter per år.

Koldioxidekvivalenter betyder att utsläppen av andra växthusgaser räknas om till den mängd koldioxid som utsläppen motsvarar.

För att klara att hålla jordens uppvärmning på högst 1,5 grader behöver varje persons utsläpp ner till ett ton per år. Det motsvarar en flygresa tur och retur till Spanien.

Läs också: