Diskussionen om fyra dagars arbetsvecka med bibehållen lön har spridit sig som en löpeld inte bara i Sverige utan även Europa. Orsakerna till detta är olika, dels menar de som driver frågan att vi med tekniska lösningar kan frigöra arbetstid och att arbetet utförs mer effektivt på kortare tid.
Den stora orsaken i Sverige tycks vara den arbetsrelaterade ohälsan. Den upplevda stressen har stadigt ökat i samhället sedan 90-talet och enligt Stressmottagningens patienter är det helt eller delvis på grund av arbetet. Nästan 50 procent av sjukskrivningarna är orsakade av stress och psykisk ohälsa.
En av de största studierna som gjorts om fyra dagars arbetsvecka skedde under 2022 i Storbritannien av bland annat Cambridge University och den ideella intresseorganisationen ”4 Day Week Global”. Drygt 3000 anställda i olika branscher och roller deltog i sex månader.
Inte minska arbetslösheten
Studien visade att medarbetare upplevde att de mådde bättre och att de producerade på samma nivå som tidigare eller mer. Spanien ska utföra en statlig tvåårig studie i arbetstidsförkortning för att undersöka om effektivare arbetssätt kan förkorta arbetsveckan från fem till fyra dagar. Nu ska 4 Day Week Global tillsammans med Karlstad Universitet utföra samma studie i Sverige.
Det finns flera utmaningar med en lagstadgad arbetstidsförkortning. Mats Essemyr, ekonomihistoriker och arbetstidsexpert lyfter i en rapport bland annat att 25 procent av arbetsmängden skulle försvinna då förkortad arbetstid inte kommer att göra att tillräckligt många fler anställs för att arbetslösheten ska minska.
Detta innebär således att skatteintäkterna skulle minska. Dessutom ska upplevd hälsa som dessa studier mäter inte blandas ihop med faktisk hälsa. Det går inte att dra slutsatser om sjukfrånvaron baserad på studier som endast utförs i sex månader.
När Frankrike ändrade heltidsmåttet runt millennieskiftet från 39 timmar till 35 timmar för att få bukt med arbetslösheten såg studien ingen positiv förändring i arbetsglädjen. I vissa fall minskade arbetsglädjen enligt rapporten som undersökt effekterna av arbetstidsändringen.
Men ska vården som redan i dag har utmaningar med att hitta tillräckligt många medarbetare, vårda färre?
Jag välkomnar studier som utmanar status quo, vår 40-timmars arbetsvecka har varit oförändrad i lagen de senaste femtio åren.
Samtidigt värnar jag om den svenska modellen som möjliggör för våra arbetsmarknadsparter att hitta lösningar som fungerar för varje enskild sektor. Det har varit framgångsrikt och många kollektivavtal har redan förkortad arbetstid.
För att kunna förkorta en arbetsvecka behöver sektorn klara av det. Industrin kanske kan det med hjälp av fler maskiner och AI. It-branschen likaså med smartare mötesstrukturer och mer automatiserat arbete.
Men ska vården som redan i dag har utmaningar med att hitta tillräckligt många medarbetare, vårda färre? Ska kollektivtrafiken köra snabbare? Är det lärarnas förtroendearbetstid eller lektionstid som ska minska?
Lösningarna först
Om tanken är att tvinga fram innovativa lösningar för alla sektorer så att en arbetstidsförkortning blir möjlig är det både farligt och verklighetsfrånvänt.
Låt lösningarna komma först och förhandlingarna om arbetstiden sedan, som vi redan gör i dag på den svenska arbetsmarknaden.
Hållbart arbete ska vara en självklarhet och något vi bör kunna garantera varenda arbetstagare på den svenska arbetsmarknaden. Jobben på den svenska arbetsmarknaden tycks på sina håll skapa ohälsa, det ska vi agera på. Det finns inget företag därute som vill ha en ohållbar arbetsmiljö för de anställda. Sjukskrivningar är oerhört kostsamt.
Om vi har arbetsmiljöproblem bör det rimligtvis även vara Arbetsmiljöverket som är med och pekar på vilka lösningar vi behöver. Arbetsmiljöverket behöver ställa krav på dessa företag i större utsträckning än vad de gör i dag.
Fråga oss varför
Jag anser också att vi behöver göra det mindre arbetstungt att gå in som skyddsombud, då det i dag är svårt att locka anställda att ta dessa uppdrag.
Med bättre arbetsmiljö gör vi det hållbart att jobba de timmar som krävs. Utöver det behöver vi skapa medarbetarhållbarhet genom bra pensionslösningar som gör det möjligt att trappa ned på ålderns höst. Men varför en pigg 40-åring ska jobba en dag mindre i stället för att undersöka varför en pigg 40-åring vill jobba mindre är för mig obegripligt. Vi skapar inte ett hållbart arbetsliv genom mindre arbete. Efter flera år inom HR är det min bestämda åsikt att vi behöver lösningar som gör arbetet hållbart.
Lihini Wijesinghe, personalvetare, HR Business Partner inom vårdsektorn